2011/10/16

Claudine Doury & Jeffrey Silverthorne

Jeffrey Silverthorne @ VU
Apart from both being excellent photographers and represented by the agence VU, Claudine Doury and Jeffrey Silverthorne don't have much in common. Claudine Doury, who I admire a lot because of her ability to go between reportage and staging, investigates the sensibility of children and teenagers. while as Jeffrey Silverthorne violently explores the questions of sex and death, taking us to the darker corners of society, such as morgues and brothels. (And yes, sometimes it reminds me of Antoine Agata's work).
Right now, the two of them are being exposed in Paris, and I highly recommend their shows. Doury's at the Carré de Baudoin and Silverthorne's at the galerie VU. Jeffrey Silverthorne, Galerie VU, until Oct. 29. Claudine Doury, Carré de Baudoin, until Nov. 26, 2011.
From the series/De la série/Från serien "Sasha", Claudine Doury @ Carré Baudoin
À part d'être tous les deux des excellents photographes représentés par l'agence VU, Claudine Doury et Jeffrey Silverthorne n'ont pas grande chose en commun. Claudine Doury, que j'admire beaucoup pour son aisance d'osciller entre le reportage et la mise en scène, se renseigne sur la sensibilité des enfants et des adolescents. Jeffrey Silverthorne, de son côté, explore violemment les questions de la sexualité et de la mort, nous emmenant au coins les plus sordides de la société, comme les morgues et les maison closes (et oui, parfois cela me rappelle l'œuvre d'Antoine d'Agata).
En ce moment, les deux sont exposés à Paris, et je vous recommande vivement d'aller voir les expos. Celle de Doury au Carré de Baudoin, celle de Silverthorne's à la galerie VU. Jeffrey Silverthorne, Galerie VU, jusqu'au 29 oct.. Claudine Doury, Carré de Baudoin,  jusqu'au 26 nov, 2011.

Film by/par/av Claudine Natkin about/sur/om Claudine Doury
Förutom att båda är utmärkta fotografer, representerade av agenturen VU, har inte Claudine Doury och Jeffrey Silverthorne så mycket gemensamt. Claudine Doury, som jag beundrar mycket för hennes förmåga att röra sig mellan reportage och iscensättning, utforskar barn och tonåringars känsloliv. Jeffrey Silverthorne, å sin sida, utforskar frågor kring död och sexualitet och tar oss med till samhällets mörkare hörn, som bårhus och bordeller (och, ja, ibland påminner det mig om Antoine Agatas bilder).
Just nu ställer båda två ut i Paris, och jag rekommenderar de som har möjligheten, att se båda utställningarna. Doury på Carré de Baudoin och Silverthorne på galerie VU. Jeffrey Silverthorne, Galerie VU, t.o.m 20 okt. Claudine Doury, Carré de Baudoin, t.o.m. 26 nov. 2011.

2011/10/13

Ares 20 ans/years/år !

I came to know about Ares when I was doing a reportage as an admission test to get in to the EMI-CFD photojournalist course. Looking for places offering integration jobs, a journalist from the financial magazine Alternatives Economiques told me about a couple of different cooperatives and associations, among them Ares. I contacted them, and they accepted me to come and take some photos. They could use my pics for free, and I eventually got into my program, so I guess it was a good deal for both of us!
Since then, I've been doing a couple of workshops with the employees, and my latest mission was to take photos of their hands, to use as signs for the 20 year anniversary party, that took place Monday evening at the art center 104 here in Paris.
The event turned out a big success with lots of people who attended an exhibition, a conference and a cocktail party, interrupted from time to time by the excellent performances of the Ares' own theater troup.

J'ai connu Ares lors du reportage qui faisait parti de mes tests d'admission à la formation de photojournalisme à EMI-CFD. Je cherchais des lieux d'emploi d'insertion, et un journaliste du magazine économique Alternatives Economiques m'a donné quelques pistes des cooperatifs et des associations, entre eux Ares. Je les ai contacté, et on a accepté que je vienne prendre quelques photos. Ils ont eu le droit de se servir librement de mes photos, et moi finalement, j'ai été admise à la formation, ça nous a donc servi tous les deux !
Depuis, j'ai fait quelques ateliers avec les salariés, et ma dernière mission, c'était de prendre en photo leurs mains, pour créer un système de signalétique pour la fête des 20 ans d'Ares, qui a eu lieu lundi dernier au centre d'art Le 104, à Paris.
L'événement était un succé avec beaucoup de monde qui a suivi un parcours, puis assisté à une conférence et finalement il y avait un cocktail, tout cela interrompu de temps à autre par des saynètes, jouées par le superbe groupe de théatre d'Ares. 

Jag kom i kontakt med Ares då jag höll på med intagningsprovet för EMI-CFD fotojournalistutbildning. Till reportagedelen  av provet, sökte jag efter ställen som erbjöd instegsjobb, och en journalist från ekonomitidningen Alternatives Economiques gav mig namnet på ett antal kooperativ och föreningar, bland dem Ares. Jag ringde upp dem och de accepterade att jag kom och tog lite bilder. Det visade sig bli en bra överenskommelse för oss båda, för de fick lov att använda mina bilder gratis och jag kom in på utbildningen som jag sökte!
Sedan dess, har jag också hunnit med att hålla i ett par workshops för de anställda, och min senaste uppgift där var att ta fotografier av händer, som sedan skapa ett skyltsystem för deras 20-årsjubileup, som hölls i måndags på konstcentret 104 här i Paris.
Evenemanget blev en stor succé med många besökare. Dessa erbjöds en rundvandring på en särskilt ihopsatt utställning om företaget, följt av en konferens och slutligen ett cocktailparty — allt detta med avbrott för sketcher, uppförda av Ares egen, fantastiska teatergrupp.

2011/10/07

Nuit blanche 2011

La Nuit Blanche à Paris, ça égale souvent attendre très longtemps pour voir pas grande chose. Cette année, j'avais décidé de ne pas faire la queue du tout. Tant pis pour Sachiko Abe, Christian Boltanski, Purple Rain et cie! J'ai quand même réussi à voir des trucs bien. Même si souvent, il me semble que les installations artistiques plutôt servent comme joli fond pour les photos des visiteurs, que de faire réflechir les gens.
Mes coups de cœur : Des graphistes japonaises au Centre Pompidou et Douglas Gordon chez La Machine avec une toute nouvelle installation vidéo.
Centre Pompidou

La Nuit Blanche (The white=sleepless night) in Paris, often means waiting a lot for not much. This year, I had decided not to wait in line at all. Never mind Sachiko Abe, Christian Boltanski, Purple Rain and the others ! I managed nevertheless to see some interesting stuff. Even if the artistic installations rather seem to serve as background for the visitors photos, than to make people think.
My favourites: Japanese graphic designers at Centre Pompidou and Douglas Gordon at La Machine with a brand new video installation.
Douglas Gordon @ La Machine
La Nuit Blanche (Den vita=sömnlösa natten) i Paris, innebär ofta mycken väntan för desto mindre innehåll. I år hade jag bestämt mig för att inte köa överhuvudtaget. Strunt i Sachiko Abe, Christian Boltanski, Purple Rain och de andra publikmagneterna ! Jag lyckades hursomhelst att se en hel del intressant. även om det ibland känns som om konstinstallationerna mer tjänar som bakgrund till publikfoton än manar till eftertanke.
Mina favoriter var: japanska grafiska formgivare på Centre Pompidou och Douglas Gordon på La Machine med en sprillans ny videoinstallation.
Yours truly at/Moi au/Jag tar en pose på Centre Pompidou

2011/10/01

Fotografiska

Along with my father, now a retired photographer, I visited Fotografiska in Stockholm during my trip to Sweden last week. Most of all to see the big Mapplethorpe retrospective, but there were also some pleasant "bonuses". My dad truly enjoyed the Helen Levitt street photography exhibition, that he thought was worth the entrance fee in itself, and I was eager to see the show "Lowlands" by Martin Bogren, who I met during the Agata workshop in Morocco last year. Martin has a really sensitive eye, and I have to say I loved the mix of portraits and landscapes here.
Our visit ended with lunch at the café of Fotografiska and it's impressive panoramique view of Stockholm. Such a sunny, happy day !

Avec mon père, photographe aujourd'hui en retraite, je suis allée visiter Fotografiska à Stockholm pendant mon voyage en Suède la semaine dernière. Notre but principal étant de voir le grand rétrospective de Mapplethorpe, on a aussi eu le droit à quelques "bonus". Mon père a beaucoup apprécié l'expo photo de rue de Helen Levitt, qu'il a considéré valait l'entrée toute seule, et moi, j'ai voulu voir l'expo "Lowlands" par Martin Bogren, que j'ai connu au workshop d'Agata au Maroc l'année dernière. Martin a vraiment un œil sensible et j'ai adoré le mélange des portraits et des paysages qu'il montre ici. 
On a terminé notre visite avec déjeuner dans le café de Fotografiska et son vue panoramique sur Stockholm. Quelle journée heureuse et ensoleillée !

Tillsammans med min pappa, numera pensionerad fotograf, besökte jag Fotografiska i Stockholm under min Sverige-resa i förra veckan. Mest för att jag ville se den stora Mapplethorpe-retrospektiven, men det visade sig även finnas ett antal fina "bonusar". Min pappa uppskattade mycket Helen Levitts gatufotografier, som han ansåg vara värda biljettpriset bara de, och jag var angelägen att se utställningen "Lowlands" av Martin Bogren, som jag lärde känna på Agata workshopen i Marocko förra hösten. Martin har ett känsligt fotografiskt öga, och jag måste säga att jag älskade blandningen här av porträtt och skånska landskap.
Vårt besök avslutades med lunch på Fotografiskas café och dess fantastiska panoramavy över Stockholm. En mycket solig och vacker dag!

2011/09/24

Le Monde des Ados

I love working for the french teenage magazine Le Monde des Ados (Fleurus Presse). The topics are interesting and really varied, I work with great journalists, meet a lot of nice people and I learn new things. Plus — I always get a kick from seeing my work printed. You can imagine how proud I was to hold the latest issue in my hands, with no less than three stories signed by me as the photographer. Yeah!

J'adore travailler pour le magazine Le Monde des Ados (Fleurus Presse). Les sujets sont intéressants et très variés, je bosse avec des journalists talentueux, rencontre des gens sympa et j'apprends pleine de choses. En plus — ça me fait toujours son petit effet de voir mon travail imprimé. Vous pouvez donc imaginer ma fierté quand j'ai reçu le dernier numéro, dans lequel je n'ai pas moins que trois reportages où je signe comme photographe. Yeah !

Jag älskar att jobba för den franska tonårstidningen Le Monde des Ados (Fleurus Presse). Artiklarna är intressanta och tar upp allt mellan himmel och jord, jag jobbar med duktiga journalister, möter härliga människor och lär mig massor av nya saker. Och — jag får alltid en kick att se mina bilder tryckta och publicerade. Ni kan ju tänka er hur stolt jag var då jag höll det senaste numret i mina händer, med inte mindre än tre reportage där jag står för bilderna. Yeah!

2011/09/22

Zmâla # 3

Zmâla, excellent yearly publication dedicated to the work of photo collectives around the world, had a launch party (above) for it's third issue last week at the book store Le Monte-en-l'Air in Paris. Nice food, good wine, a super slideshow and an opportunity to have your picture taken was some of the things, offered to the many photointerested visitors of the event.
I was happy to bump into my photofriend Beatrice, as well as some of my future classmates at the photojournalist school EMI-CFD!
Find out where you can buy your own copy of Zmâla here.

Zmâla, l'œil curieux, excellente revue annuelle, dédiée aux collectifs photo du monde entier, a fêté le lancement de leur troisième numéro (ci-dessus) à la librairie de Ménilmontant, Le Monte-en-l'Air, jeudi dernier. Des trucs à grignoter, du vin, un diaporama d'enfer et la possibilité de se faire prendre en photo étaient parmi les choses offertes aux nombreux passionés de la photos qui se sont déplacés pour y assister.
J'étais heureuse d'y croiser ma copine iconographe et photographe, Béatrice, ainsi que quelques uns de mes futurs camarades photojournalistes chez EMI-CFD.
Le point de vente de Zmâla le plus près de chez vous ici.

Zmâla, utmärkt årlig tidskrift som publicerar bildreportage från olika fotokollektiv över hela världen, firade sitt tredje nummer förra veckan med en fest på bokhandeln Le Monte-en-l'Air i Paris. Massor av tilltugg, gott vin, ett fantastiskt bildspel och möjligheten att få sitt porträtt taget var något av det som erbjöds de många fotointresserade besökarna.
Jag hade nöjet att träffa Beatrice, en fotokompis, samt några av mina framtida klasskamrater på EMI-CFDs fotojournalistutbildning.
Här  kan du se var du närmast inhandlar ett nummer av Zmâla.
© Stéphane Moiroux / Hans Lucas (photo) & Paolo Del Aguila Sajami (peinture)

2011/09/14

Portraits de villes, portraits d'expatriés

Portraits/porträtt: Alfredo Brant à.g., left, t.v. Architecture/arkitektur: Hugo Hébrard à.dr., right, t.h.
Un Canada doublement vu par des étrangers, c'est l'exposition Portraits de villes, portraits d'expatriés, qu'on peut voir en ce moment à la Galerie de l'Université Paris 8 à St Denis, en banlieue parisienne. Deux jeunes photographes, Alfredo Brant et Hugo Hébrard, ont visité deux grandes villes canadiennes — Montréal et Toronto — et ils se sont intéressés aux regards que portent les expatriés sur leur environnement. Comment s'approprie-t-on une ville si grande, et comment la ville réussisse-t-elle à intégrer les gens qui s'y installent ? Telle est la question que le duo se posent en prenant en photo les individus qu'ils y côtoient (Alfredo Brant), ainsi que les paysages urbains (Hugo Hebrard). Un beau travail qui a d'ailleurs été récompensé par le prix Paris Jeune Aventure. Jusqu'au 23 septembre
La galerie, the gallery, galleriet

Canada viewed by foreigners, as seen by two visiting photographers, there you have the theme for the show Portraits de villes, portraits d'expatriés that you can see right now at the Galerie de l'Université Paris 8 in St Denis, just outside Paris. Two young photographers, Alfredo Brant and Hugo Hébrard has visited two major canadian cities — Montreal et Toronto — to find out how expats there view their new environnement. How do you make such a big city your own, and how does the city itself succeed in integrating its new inhabitants? Such is the question that the duo ask themselvess while taking photos of the people they meet  (Alfredo Brant), or the urban landscape (Hugo Hebrard). An interesting work that has already been awarded the prize Paris Jeune Aventure. Until September 23

Plans des villes, City maps,
Stadskartor
Kanada genom främlingars ögon, i sin tur sedda av två besökande fotografer, där har ni temat för utställningen Portraits de villes, portraits d'expatriés som man kan se just nu på Galerie de l'Université Paris 8 i St Denis, strax utanför Paris. Två unga fotografer, Alfredo Brant och Hugo Hébrard har besökt två kanadensiska metropoler — Montreal och Toronto — för att sätta sig in i hur utlandsstationerade personer, s.k. expats, upplever sin nya närmiljö. Hur blir man hemmastadd i en så stor stad och hur lyckas staden som sådan att införliva sina nya invånare? Det âr frågorna som den här duon ställer sig då de tar bilder av personer de möter  (Alfredo Brant), eller själva stadsarkitekturen (Hugo Hebrard). Ett mycket intressant arbete som belönats med priset Paris Jeune Aventure. T.o.m. 23 september


Les portraits de/Portraits by/Porträtt tagna av Alfredo Brant